Archive | April, 2015

Jag tror jag har fixat det!

29 Apr

I min senaste “blogg” (man kan ju inte med bästa vilja i världen kalla detta en blogg, så sällan som jag skriver) i februari, skrev jag något om “Dags att överväga…”, och den 21 februari tog jag beslutet. Nu j-r ska det bli slut på bolmandet. Jag är ju mental tränare med tillgång till en otrolig mängd bra verktyg, och min tanke var att jag dels skulle använda mig av verktygen för att lyckas med bedriften, och dels utveckla ett eget rökavvänjningsprogram, förutsatt att jag lyckades. Men för att kunna marknadsföra min produkt så måste den ju vara testad av mig först. Eller hur???

För att göra en nästan två månader lång historia kort, så har jag klarat det så här långt, utan att orsaka något större rabalder. Äktenskapet är intakt, liksom vänskaps- och kundrelationerna. Fönster, dörrar, möbler och annat lösöre är också intakt, och undertecknad går fortfarande lös och ledig utan så mycket som en fotboja. Jag var nog beredd på en värre pärs, men jag kan i dagsläget skriva under på att de verktyg man har att tillgå inom mental träning verkligen fungerar! Men, fortfarande är det vilja att förändra och motivation till förändring, som är den viktigaste ingrediensen. Om någon är intresserad av att veta mera om detta, är det bara att ta kontakt. Regeln är följande: Jag ger dig verktyg, du slutar röka!

Min kära make behövde inga verktyg till rökstoppet, han bara lade ner den ovanan. En morgon när jag skulle ut på min “morgontagg” såg jag att cigarrettpaketet låg kvar på terrassbordet (det brukade vanligtvis vara puts väck). Jag antog att han hade ett paket på jobbet, så jag funderade inte dess mera på det. När han kom hem frågade jag om han haft cigarretter på jobbet eftersom paketet låg kvar. “Nä, jag hade inga” sade han. “Hur många har du bommat?” retades jag. “Inte en enda, jag har inte rökt och tänker inte göra det heller” blev svaret. Han är 1,5 år på väg! Att lägga av “bara så där” tycker jag är superduktigt! Jag lyfter på hatten för alla som lyckas med den bedriften. Jag har provat, och jag blir inte rolig att umgås med. Men jag tror det har mycket med viljan och motivationen att göra. “Vill du riktigt mycket, så kan du, det gäller i allt du tar dig för” brukade pappa säga.

Utöver detta har det väl inte varit så mycket av “revolutioner” i tillvaron. Jag har så sakta börjat vänja mig vid att min älskade svärmor inte finns kvar bland oss i fysisk form. Saknaden är enorm, men som jag nu är den jag är, så känner jag hennes närvaro allt som oftast, och den värmer precis som hennes goa kramar gjorde. Våren är i annalkande och energin börjar spira. Vitsipporna täcker marken litet här och var, björkarna börjar visa upp små gröna “öron” och katten springer ut och in utan att kunna bestämma sig, oavsett vädret. Nu är jag i alla fall glad att hon inte är fertil, för då hade vi nog haft kattfarm här. Trädgården väntar på att få bli ompysslad, men nu har det liksom stannat upp. Det har varit kallt, regnigt och föga inspirerande. Mina dahliaknölar väntar snällt på att få en plats i trädgården och så ska det röjas lite här och var. Måste nog ta fram mina trädgårdsböcker….Kanske man får ett ryck? “Vill man… ” och så vidare och så vidare…

I skrivandets stund är Valborgsmässoafton 40 minuter gammal, och här sitter jag utan så mycket som en flaska mjöd eller ens ett munkämne! Fy skäms på mig! Men jag är inte speciellt huslig av mig, det vet ni ju redan, och att dra igång mjödproduktion är förenat med vissa risker i det här hushållet. “Men det är väl inte svårt?” säger ni. Nä nä, säkert inte. Allt är lätt när man kan det. Jag fick en utförlig muntlig beskrivning på hur man gör mjöd häromdagen, och med min första sats mjöd (för cirka 30 år sedan, när man var nyinflyttad till Finland och alla traditioner skulle testas) i färskt minne – vi drack mjöd så det sprutade ut genom öronen och i flera månader och blev till slut en aning lulliga också – så tror jag att jag väntar med det tills nästa år. Munkar är inte att tänka på. Efter en grundlig riskanalys i ämnet bestämde jag mig för att avstå även den traditionen. Ni som läst mina essäer om de kulinariska krumbukterna i vårt lilla kök, vet nog vad jag menar. Så det blir en lugn och behaglig Valborg under vilken vädret och lusten får leda oss in i vilka frestelser det må vara. Utom cigarretter.

Ha en underbar Valborgsmäss, hörni! Och en Glad Första Maj, oavsett vilket “tåg” ni kan tänkas delta i.

Advertisements