Grått, grått och grått!

21 Nov

En dag regn, en dag sol och så regn igen. Voi suck!! Kanske kommer det lite snö nästa vecka ändå… Min kära man sade häromdagen att “nu har det kommit 133 mm regn, och innan det kommer snö ska det regna 150 mm”. Hmm, få se nu om han inte ska få rätt, min alldeles egen vädergubbe. Han brukar sällan vara långt från sanningen, det har jag sett alltför många gånger under våra 15 år för att ens drista mig till att tvivla. Han har en “väderbok” som han nogsamt antecknar väder, vind, regn, sol och annat i, och det lönar sig inte att ge sig in i väderdiskussioner med honom, för då söker han fram “väderboken” och bläddrar fram till “tvistefröet” ganska omgående. Han började föra väderdagbok i december 2000 när vi flyttade hit, och har troget skrivit sedan dess. Om inte vi är hemma så skriver husvakten.

Ibland kan han säga “nu ska jag klippa gräset, för imorgon ska du få se att det regnar”. Alldeles riktigt, följande dag regnar det och gräset är naturligtvis klippt enligt planen. Samma sak om jag säger att jag ska tvätta fönster. “Ingen idé, det regnar imorgon och så är det förstört”. Hmm, nåja, lite regn på nytvättade fönster är ju inte hela världen när dom nu en gång är tvättade. Men visst “¨påtar det”, när man slitit och jynsat för att dom ska bli rena och sen är det tårefloder från himlen som väter ner dem. Och så har gubben fått rätt igen en gång. Men nu börjar jag nog bli utled på detta skvalande. Man kan ju verkligen undra vem det är “däruppe” som är så himla upprörd så att inga näsdukar räcker till utan allt måste drällas över oss?! Lite snö skulle pigga upp i mörkret, eller hur? Ifjol kom det snö 28/11 enligt makens anteckningar, och i Västergötland i Sverige har dom visst fått snö. Så det är nog på väg. Till mångas förtret, men också till mångas glädje, min bland andra.

Jag tycker om snön, allt detta vita och kalla som täcker marken och klär in träd och buskar i vit skrud. Gnistrande kalla vinterkvällar när fullmånen sprider sitt sken över gården och får snökristallerna att glittra som små diamanter, det härliga knarret under skorna när man går på snön… Att skuffa snö och få motion och frisk luft, samtidigt som man känner sig så jädra duktig och stark. Allt har ju en gräns, så även snöandet. För mycket och för litet skämmer allt, och när det går långt in i mars utan att vintern ger vika, då blir man ju less på det också. När är man riktigt nöjd? Men jag skulle inte byta våra årstidsväxlingar för någonting i världen. Det är ju dom som gör tillvaron spännande, i alla fall ur vädersynpunkt.
Ha en skön kväll i höstmörkret, hörni. Tänd en brasa, tänd ljus, eller tänd varenda lampa i huset. Huvudsaken att ni har ljus, värme och kärlek omkring er.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: