Frustrerad, mer frustrerad, mest frustrerad!

6 Jun

Alltså, ibland kan jag bli rent nipprig på en del byråkrater som sitter på en stol i ett kontor och ser ut och låter som att dom vet en hel massa, men sist och slutligen vet dom inte ett skapande smack!!
Jag hade ett problem med en registreringsrutin som inte fungerat, och som jag gjort för en klients räkning. Rutinen utfördes redan förra torsdagen, och jag började fundera litet smått idag när jag var in och kontrollerade och kunde konstatera att ingenting hade hänt. Dessutom började tiden sakta rinna ut, och jag behövde registreringen för att kunna utföra vissa saker för min klients räkning. Jag tog kontakt med myndigheten ifråga, och där svarade då en dam – efter en god stunds väntan uppmuntrat med telefonsvararens “Det är kö hos vår kundtjänst, vänligen vänta”, – på de flesta av mina frågor med “jag vet inte”. Jag frågade om vi måste göra om hela proceduren, och fick svaret “nej, det är helt korrekt utfört”. “Men varför fungerar det då inte???”. “Vet inte” blev svaret än en gång.

Så där höll vi på och dribblade fram och tillbaka i gott och väl 20 minuter (maken tog tid!) innan det brast för mig och jag nästan röt i telefonen: “Men kan du för allt i världen koppla mig till någon som VET något om rutinen, då??”. Jag var nästan beredd på ännu ett “jag vet inte”, men det kom ett spakt “jo, jag ska koppla er vidare”. Nå men tack så innerligt!!! När jag äntligen kom vidare skulle det visa sig att den damen hade saken helt klar för sig innan jag ens hade börjat min tirad, och jag fick nya direktiv. Inom loppet av fem minuter hade jag saken klar för mig! Sen var det bara att kontakta klienten och bestämma tid för nytt möte så att vi kunde få ordning på problemet. Håhåjaja.. Därefter var det bara att fortsätta med följande projekt, där det skulle visa sig att jag missat en annan rutin i mitt eget system, vilket orsakade litet kaos i mina siffror och närmast hjärtsnyrp hos mig själv. När jag väl utfört den rutinen föll saker och ting på plats, som dalande maskrosfrön om sommaren. Om man nu kan använda den liknelsen…. (Jag vill bara inte tänka på höstlöv nu när vi äntligen har sommar)
Till min stora tröst visste jag att jag snart skulle få lägga ner allt som hade med brydda byråkrater och surriga siffror för idag, och dra iväg till stranden med en väninna och hennes lilla son. Oooh, vilken lisa för en sargad bokförarsjäl.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: