Sommar, sommar, sommaaar…

5 Jun

…. Och med sommaren kommer mygg, getingar, ormar, flugor och annat kryp. Men också underbara fjärilar, fåglar, blommor, dofter, solsken och klarblå himmel. Som idag! Visserligen har jag suttit i bilen och kört ut leveranser till kunder som beställt av mig, men det har varit ett nöje också det.
Tillbaka till det här med mygg, getingar och annat otyg. Jag kan inte säga att jag är överförtjust när terrassen invaderas av dessa stickande och surrande saker, men dom måste ju få leva dom också, eller??? Dom hör ju i alla fall till naturens cykel, sägs det. Fram till för ett par år sen hade jag fullkomlig panik så fort jag hörde en geting! Jag kastade allt jag hade för händer och lade benen på ryggen i tron att det skulle hjälpa mig. Det var ett flaxande och ett farande för att undkomma de där krypen i randig pyjamas, och hittills har jag inte blivit stucken, även fast jag i stundens hetta skrikit “stick, ditt jäkla otyg!”, vem annan som helst hade tagit mig på orden! Jag har inte en aning om hur det gick till, men en sommar för ett par år sedan satt jag en regnig midsommarafton uppe på ett loft ute i skärgården, med maken och några andra. Vi åt midsommarmat och hade allmänt mysigt, ända tills jag lade märke till att det surrade något alldeles förfärligt kring öronen. Jag brydde mig inte (!), utan fortsatte att njuta av sillen och allt det goda jag samlat på tallriken. Surrandet kom allt närmare och blev mera irriterande, och jag råkade som av en händelse lyfta blicken och titta upp i taket ovanför makens kusin som satt mitt emot mig. Där fanns ett getingbo, och det var full aktivitet!

Jag konstaterade helt lugnt (för att vara jag) att “du har ett getingbo ovanför din högra axel” adresserat till kusinen. “Okay”, sa han, makens kommentar var “hur kommer det sig att du sitter kvar???”. I normala fall hade jag lagt besticken ifrån mig och rasat ner för trapporna, antingen till fots eller i värsta fall á la fiskana, men nu satt jag bara kvar och konstaterade att dom började bli litet väl intresserade av min mat. Nu klarar jag faktiskt av att sitta still när en “randig pyjamas-polare” kommer flygande, och humlorna får gärna surra omkring mig, för dom fascinerar mig med sitt oerhörda trots mot tyngdlagen. Myggorna, däremot, har jag nog svårt att acceptera. Dom sticks dom små otygen, och det kliar något så förjordat!! Men nu tror jag att jag har hittat något som fungerar! Jag sprayar Listerine Munvatten på allt trä som finns på terrassen. Det funkar än så länge, men jag måste nog förnya sprayandet mellan varven. Allt är värt att prova, bara man slipper det surrande, stickande eländet.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: